Tänk efter jul här när snön vräkte ner, jag satt i TV soffan och tittade fascinerat på inifrån. Vid tolv tiden på natten skulle jag ut en sväng för att se till att jag fick mig en varm bil till morgonen. Jag vadade fram i pudersnö till knäna. Det var så härligt, jag blir så bubblande lycklig av snö. Jag sprang in och ville ta med familjen ut på promenad men de tyckte timmen var för sen. Men Måns min åtta årige son kastade i alla fall runt sig i snön ett tag. Han blir också glad av snö. Dagen efter när vi hyrde mer film att slötitta på, rullade barnen jublande ner för alla backar vi kunde hitta på vägen hem. Det är kul med snö.
Det gick inte så bra att knäppa kort i snöyran för kameran bytte bara focus hela tiden. Det är irriterande men ganska vanligt att jag inte lyckas fånga den stämning jag ser på bild. Jag vill ju ha det som jag vill ha det. Men vissa bilder får jag helt enkelt spara i min egen minnesbank.
Kerstin bland virvlande glada barn och snöflingor
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar